Mjölby kommuns historia

Mjölby kommuns historia

 

Kommunens huvudort Mjölby kallades på fornsvenska Mölloby, av mylna eller mölna, som betyder kvarn. Mjölby var från början en kvarnby dit bönderna kom från när och fjärran för att mala sin säd vid Svartåns forsar och fall.

Att trakten runt Mjölby har varit bebodd under långa tider vittnar alla gravfält, runstenar, domarringar och fornborgar om.

På 1700-talet växte kvarnarnas antal i Mjölby men vid den stora branden 1771 förstördes samtliga kvarnar utom två. År 1828 fanns det elva kvarnar.
År 1873 kom järnvägen och 1900 blev Mjölby ett stadssamhälle. 1920 fick Mjölby sina stadsrättigheter.

Idag är Mjölby ett modernt samhälle med ca 13 000 invånare och drygt 27.000 i hela kommunen. Staden har ett kraftfullt näringsliv och en väl utbyggd offentlig och kommersiell service. Här finns förutom det ordinarie basutbudet av grundskole- och gymnasieutbildningar, även en unik guldsmedslinje - hantverksprogrammet Guld, ett välkänd Hotell- och restaurangprogram.

Mjölby har lyckats behålla småstadens goda sidor. Det finns gott om parkeringsmöjligheter och de flesta är gratis. Allt ligger nära i centrum med ett stort handelsutbud och de stora grönområdena bidrar till Mjölbys vänliga och trivsamma miljö. 2020 firar Mjölby stad 100 år.

 

Skänninges historia

Skänninges storhetstid inföll under andra hälften av 1200-talet och under 1300-talet. Staden växte fram mitt i Östergötlands rikaste jordbruksbygd omgiven av stormannagods och kungsgårdar och blev genom sitt centrala läge en knutpunkt för handeln på östgötaslätten. Flera viktiga politiska och kyrkliga sammankomster lades till staden med 1248 års kyrkomöte som det mest betydelsefulla med påvens sändebud och Birger jarl som förgrundsgestalter.

Det fanns redan tidigt i historien flera kyrkliga institutioner i staden. Allhelgonakyrkan som byggdes i sten på 1200-talet hade en träkyrka som föregångare som förmodligen uppfördes på 1100-talet. S:t Martins kyrka som troligen var en sockenkyrka från början har även den anor från 1000-talet. Senare ingick den i S:ta Ingrids dominikanerkonvent. Vårfrukyrkan som vi dag ser stor klar år 1300 men på platsen har det visat sig att det funnits kyrkor både på 1000- och 1100-talet. På platsen där St. Olofs kloster låg har man hittat tidigkristna begravningar vilket tyder på att det funnits en tidig kyrka. I början av 1200-talet uppfördes Sveriges första hospital, senare tillkom två dominikanerkloster, S:t Olofs kloster och Sveriges första kvinnliga dominikanerkloster, S:ta Ingrid. 

Ortnamnet Skänninge (Skeningiam 1178) är bildat från Skena som i Skenaån. Ånamnet syftar naturligtvis på den meandrande ån som rinner genom staden. Slutnamnet -inge syftar på inbyggarna, skeningarna, alltså "de som bor vid Skenaån".
Skänninge är idag en utpräglad trästad med värdefull bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Den har kvar sin unika stadsmiljö som gått förlorat i så många andra småstäder.

 

Mantorps historia

Flera gårdar och torp låg på platsen som vi i dag kallar Mantorp, bland annat Ubbarp, Rydja, Stenstorp, Olofstorp och Furuträd. Redan tidigt i historien har viktiga vägar passerat platsen och som senare har vuxit ut till ”Riksettan” och nu E4:an.

När järnvägen drogs mellan Linköping och Mjölby 1873 ingick den i Östra stambanan mellan Katrineholm och Nässjö som stod klar 1874. Idag ingår sträckan i det som kallas Södra stambanan. Järnvägens etablering genom Mantorp lockade nya invånare till orten och som började då började växa. 

Under 1950-talet gick flera socknar i området samman och bildade Vifolka kommun.Tack vare det gynnsamma läget vid stambanan och riksettan etablerades flera företag i området.

En industristiftelse låg bakom de stora företagsetableringarna i Mantorp som anlade både Mantorpstravet 1965 och Mantorp Park Motorbana 1969.

Idag finns här även ett stort köpcentra Depot, Sveriges största väskbutik Gunnes Väskor och Mantorps glasbruk. Här finns även en mängd småindustrier med tonvikt på livsmedelshantering, bland annat bagerier, charkindustrier och Sveriges största tappstation för honung.

Under den stora kommunsammanslagningen 1971 gick Vifolka kommun samman med Mjölby kommun.

Väderstad, eller Waederstadh som det står skrivet, är omnämnt första gången på 1300-talet. I trakten finns det rikligt med fornminnen som minner om att trakten har varit bebodd sedan äldre järnåldern. Detta kan man se i naturen runt Väderstad med stensträngar som främst användes för att hägna djuren från grödorna. Här finns även lämningar från järnåldern i gravfält och runstenar. Fram till mitten på 1960-talet gick den stora huvudleden söderifrån mot Stockholm, "riksettan", rakt genom Väderstad samhälle. Vid det senaste motorvägsbygget (1999) tog man tillvara på en stensträngsformation från stenåldern som flyttades till en plats bakom Väderstads hembygdsgård.

Då Väderstad och Harstads gamla kyrkor revs och socknarna slogs samman uppfördes den gemensamma kyrkan i Vallsbergs by år 1840. Här började nu det nya samhället att växa fram med post, affärer och skola. Då järnvägen mellan Mjölby — Hästholmen öppnades 1910 tog också bostadsbyggandet fart. Både riksettan och senare E4:an, liksom järnvägen har haft avgörande betydelse för Väderstads utveckling.

En av kommunens största industrier Väderstad AB, som tillverkar jordbruksmaskiner, började växa fram under 1960-talet. Företaget är fortfarande under utbyggnad.

På orten ligger också Väderstads Centralkonditori som tar emot uppemot 250.000 besökare om året.

1970 inlemmades Väderstad med Mjölby kommun. Ett 50 tal villor byggdes och orten fick ett rejält uppsving befolkningsmässigt. I dag bor det cirka 600 personer i samhället.

 



 Läs om Dackefejden